Projekt

Johanna Holmberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Värdet av att använda videokapseln ALICAM för att utvärdera hundar med kronisk enteropati

Att få bättre kunskap om djur som har kroniska mag-tarmproblem och att hitta enklare undersökningsmetoder är önskvärt. Användandet av en videokapsel är en möjlig metod för att öka kunskapen och även för att, om möjligt, kunna ersätta endoskopi. Videokapseln kan ge en bild av hundens mage och tarm samt ge annan information som till exempel transporttiden genom magtarmkanalens olika delar.
Detta projekt, där forskarna vill utvärdera om videokapslar kan vara ett lämpligt verktyg för undersökning av hundar med kroniska magtarmproblem, fick medel från Svelands stiftelse 2020. Resultaten ser lovande ut och för att kunna inkludera fler djur i projektet har ytterligare medel tilldelats 2021.

Maria Vilain Rørvang, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Kan dofter användas för att minska stress hos hästar som transporteras?

Hästar har ett högt utvecklat luktsinne, och det kan finnas outnyttjad potential att använda doftbetingning för att lugna hästar i olika stressande situationer till exempel social isolering och transport.
I detta projekt ingår både svenska och tjeckiska forskare som ska undersöka möjligheten att använda hästars luktsinne för att lugna hästarna i en annars stressande situation. För att bedöma hästarnas stressnivå kommer bland annat deras nivåer av stresshormonet kortisol att mätas.

Bodil Ström Holst, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Kan vi med glykomik definiera dräktighetsspecifika förändringar hos hund?

I denna studie, som är den första i sitt slag, ska forskarna använda glykomik* för att identifiera förändringar under hundens dräktighet. Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan veterinärer på SLU och kemister på Läkemedelsverket. Resultaten från studien kommer att visa ändringar i glykanmönstret under hundens dräktighet samt också under lutealfasen för icke dräktiga tikar. Studier på kvinnor har visat mycket specifika förändringar under graviditet, och glykomik är en ny metod för att underlätta diagnos och behandling av dräktiga tikar.

*Systematisk studie av strukturen och funktionen hos den kompletta uppsättningen glykaner (glykom) som produceras i en enda organism och identifiering av alla gener som kodar glykoproteiner.

Therese Rehn, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Mitt liv med hund

Detta projekt syftar till att förbättra hälsa och välmående hos hundar och deras ägare. Genom ett tvärvetenskapligt upplägg med datainsamling från valp till vuxen hund, kommer samband mellan livsstil, genetik, hälsa och beteende att studeras. Målsättningen är ny kunskap som kan bidra till utvecklingen av förebyggande åtgärder av hälso- och beteendeproblem.

Vanessa Bettembourg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Biotillgänglighet av fentanyl hos kanin

Kanin är ett av de vanligast små sällskapsdjuren i Sverige. Inom djursjukvården upplevs det ofta utmanande att söva kaniner då de i högre utsträckning än andra djurslag avlider under narkos. Det är också svårt att smärtlindra kaniner då det enbart finns få eller inga studier gjorda på kaniner.  Forskarnas långsiktiga mål med detta projekt är därför att förbättra välfärden för kaniner i samband med kirurgi och andra smärtfulla tillstånd. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka i vilken grad fentanyl, som getts under huden, absorberas hos kaniner och därigenom kunna beräkna den optimala doseringen för smärtlindring.

Linda Torresson, Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg
Fekal mikrobiotatransplantation som behandling vid kronisk enteropati hos hund

Av de hundar som lider av kronisk enteropati uppges mellan 5 och 27 procent inte svara på den standardbehandling som normalt ges. En del hundar som svarar på behandlingen får dock biverkningar som kan påverka livskvaliteten negativt. En retrospektiv studie från Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg visar att fekal mikrobiotatransplantation kan sänka sjukdomsaktiviteten i tarmen hos hundar som inte svarar på standardbehandling.
Projektets syfte är att beskriva effekten av fekal mikrobiotatransplantation hos hundar som inte svarat på standardbehandlingen, samt undersöka effekterna över tid. Målet för projektet är att beskriva ett nytt svidensbaserat behandlingsalternativ för hundar med kroniska problem.

Jessica Haraldsson, Anicura Norsholms djursjukhus
Förekomst av subklinisk salmonellainfektion hos jagande tamkatter i Östergötland

De senaste åren har antalet katter med misstänkt salmonella ökat och även de positiva provsvaren har ökat. Det är oklart om ökningen av salmonella hos katt beror på en ökad medvetenhet hos veterinärer och således ökad provtagning eller om det är fler katter som har insjuknat i salmonella.
Eftersom det inte existerar några tidigare studier på hur vanligt salmonella är hos svenska katter finns det inga uppgifter att jämföra med. Alla katter som är smittade behöver inte heller utveckla symtom. Salmonella är en zoonos och kan således smitta från djur till människa.
I Sverige har cirka 20 procent av hushållen katt. Det är därför intressant både för djurhälsa och människors hälsa att ta reda på hur stor andel av de svenska katterna som är smittade med salmonella. Denna studie i Östergötland blir den första i sitt slag i Sverige som undersöker förekomsten av salmonella hos tamkatter som har tillgång till utevistelse.

Anna Selin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Diagnostiska urinmarkörer vid utredning av njursjukdom

När veterinären idag diagnostiserar kroniska njursjukdomar hos hund har sjukdomen ofta pågått en tid. För att kunna behandla så effektivt som möjligt är det fördelaktigt om diagnostiseringen kan göras i ett tidigare skede.
Ett möjligt sätt att tidigare kunna diagnostisera njursjukdomar är via urinen. Genom att undersöka koncentrationen av flera ämnen i urinen vill forskarna se hur dessa ämnen ändras vid kronisk njursjukdom och andra sjukdomar som påverkar njurarna.
Med ökad kunskap om njurens förmåga att utsöndra respektive återresorbera olika ämnen vid olika sjukdomar hoppas forskarna kunna förbättra möjligheterna till tidigare diagnos via urinprov.

Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Ögonmarkörer för kognitiv dysfunktion hos hund

Canine cognitive dysfunction (CCD, demens hos hund) drabbar ca 14 procent av alla äldre hundar och kan jämföras med Alzheimers sjukdom (AD) hos människor. CCD är en ofta förbisedd orsak till beteendeförändringar som inte bara påverkar hundens liv och livskvalitet utan även ägarnas i minst lika stor, eller större utsträckning. En tidig diagnos är viktig för att i tid kunna sätta in behandlingar som kan fördröja sjukdomsutvecklingen och bidra till bättre livskvalitet.
Forskarna vill därför undersöka olika samband mellan ögonmarkörer och vissa ämnen i blodet hos hundar med symtom på CCD. Syftet är att hitta en kombination av biomarkörer som ger mer objektiva resultat till en rimlig kostnad och som ska kunna användas för tidig diagnostik, samt uppföljning av behandlingsresultat vid CCD.

Carl Ekstrand, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Tidsförloppet av nitrofuraintoin i hundplasma

Ett av de största hoten mot både människors och djurs hälsa är antibiotikaresistens. Det är därför av viktigt att, när det är möjligt, kunna använda antibiotika med låg resistensutveckling. Nitrofurantoin är en antibiotika med låg resistensutveckling som med framgång används vid urinvägsinfektioner hos människor. Det vetenskapliga underlaget gällande hund är dock bristfälligt och därför används sällan denna typ av antibiotika vid urinvägsinfektioner på hund.
I denna studie vill forskarna fylla en del av de kunskapsluckor som finns genom att bland annat studera koncentrationen av ämnet i plasma. Förhoppningen är att kunna hitta en så effektiv dos som möjligt mot bakterierna, men med få biverkningar.

Johanna Holmberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Värdet av att använda videokapseln ALICAM för att utvärdera hundar med kronisk enteropati

Kroniska magtarmproblem medför stort lidande för hundar och ofta krävs många olika undersökningar för att ställa diagnos. Förutom olika blodprover, avföringsprover och ultraljud kan det bli aktuellt med endoskopi och biopsitagning från mage-tarm. Att få bättre kunskap om de djur som har kroniska mag-tarmproblem och hitta enklare undersökningsmetoder är därför angeläget.
Användandet av en videokapsel är en möjlig metod för att öka kunskapen och även för att, om möjligt, kunna ersätta endoskopi. Videokapseln kan ge en bild av hundens mage och tarm samt ge annan information som till exempel transporttiden genom magtarmkanalens olika delar.
I detta projekt vill forskarna därför utvärdera om videokapslar kan vara ett lämpligt verktyg för undersökning av hundar med kroniska magtarmproblem.

Lina Nowak, Evidensia Specialistdjursjukhuset, Helsingborg
Karaktärisering av tarmfloran hos hundar med centralnervös sjukdom – ett jämförande pilotprojekt.

Hos människor har sambandet mellan mag-tarmkanalens bakterieflora och hjärnan uppmärksammats på senare tid. Obalans i mag-tarmkanalens bakterieflora har hos människor visats kunna ge upphov till förändrat beteende och i vissa fall även neurologiska sjukdomar.
Forskarna vill därför undersöka om liknande koppling finns hos hund. Hos hund finns erfarenhet att andelen hundar med neurologiska sjukdomar som samtidigt har problem med mag-tarmkanalen är förhållandevis hög.
I denna studie kommer därför avföringsprov att analyseras för att se om bakteriefloran skiljer sig åt mellan friska hundar och hundar med så kallad centralnervös sjukdom, exempelvis epilepsi.

Ninni Rothlin Zachrisson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Kortisolkoncentrationer i hår som en markör för kronisk stress hos katter med diabetes mellitus

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare hos katter. Behandlingen av sjukdomen innebär olika livsstilsförändringar och regelbundna insulinsprutor. Det finns lite kunskap kring hur katternas mående och stressnivå påverkas av behandlingen.
Detta projekt är en del i en multidisciplinär licentiat som undersöker behandlingsresultat, etiska frågeställningar, livskvalitet och kronisk stress hos katter med diabetes mellitus.
Den del av projektet som Svelands stiftelse hjälper till att finansiera ska undersöka mängden kortisol i hårprover för att på det sättet kunna se om katterna lever med kronisk stress. Även katternas ägare kommer att få besvara en enkät med frågor om behandling och livskvalitet hos både katt och ägare.

Åsa Ohlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Renal cysts in the Siberian and Neva Masquerade cats – an evaluation of an inheritable kidney disease

Polycystic kidney disease (PKD) är en kronisk njursjukdom hos katt som ofta leder till lidande och en för tidig död hos drabbade katter. Hos kattrasen perser har man funnit att sjukdomen orsakas av en mutation på en viss gen, PKD1-genen. Att hitta vilken gen som orsakar sjukdomen gör att det via gentest enkelt går att utesluta drabbade individer från avel. På så sätt har problemet med PKD i stort sett försvunnit bland perserkatter.
Även kattraserna sibirisk katt och neva masquerade har konstaterats med cystor på njurarna av samma typ som vid PKD, men orsaken bakom dessa verkar inte gå att koppla till mutationen i PKD1-genen som redan identifierats hos perser.
Målet med detta projekt är därför att försöka hitta den genetiska orsaken bakom PKD som förekommer hos sibirisk katt och neva masquerade.

Lena Olsén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Tandvård i hemmet för hund för bättre munhälsa och andedräkt

Många hundar lider av dålig munhälsa och symptomen är ofta svåra att upptäcka i ett tidigt skede. Men kontinuerlig tandborstning ger god effekt och den behöver dessutom inte vara så komplicerad. Detta visar forskning som Lena Olsén och hennes djurskötarstudenter har bedrivit vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
Läs mer om projektet här!