Projekt

Jessica Haraldsson, Anicura Norsholms djursjukhus
Förekomst av subklinisk salmonellainfektion hos jagande tamkatter i Östergötland

De senaste åren har antalet katter med misstänkt salmonella ökat och även de positiva provsvaren har ökat. Det är oklart om ökningen av salmonella hos katt beror på en ökad medvetenhet hos veterinärer och således ökad provtagning eller om det är fler katter som har insjuknat i salmonella.
Eftersom det inte existerar några tidigare studier på hur vanligt salmonella är hos svenska katter finns det inga uppgifter att jämföra med. Alla katter som är smittade behöver inte heller utveckla symtom. Salmonella är en zoonos och kan således smitta från djur till människa.
I Sverige har cirka 20 procent av hushållen katt. Det är därför intressant både för djurhälsa och människors hälsa att ta reda på hur stor andel av de svenska katterna som är smittade med salmonella. Denna studie i Östergötland blir den första i sitt slag i Sverige som undersöker förekomsten av salmonella hos tamkatter som har tillgång till utevistelse.

Anna Selin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Diagnostiska urinmarkörer vid utredning av njursjukdom

När veterinären idag diagnostiserar kroniska njursjukdomar hos hund har sjukdomen ofta pågått en tid. För att kunna behandla så effektivt som möjligt är det fördelaktigt om diagnostiseringen kan göras i ett tidigare skede.
Ett möjligt sätt att tidigare kunna diagnostisera njursjukdomar är via urinen. Genom att undersöka koncentrationen av flera ämnen i urinen vill forskarna se hur dessa ämnen ändras vid kronisk njursjukdom och andra sjukdomar som påverkar njurarna.
Med ökad kunskap om njurens förmåga att utsöndra respektive återresorbera olika ämnen vid olika sjukdomar hoppas forskarna kunna förbättra möjligheterna till tidigare diagnos via urinprov.

Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Ögonmarkörer för kognitiv dysfunktion hos hund

Canine cognitive dysfunction (CCD, demens hos hund) drabbar ca 14 procent av alla äldre hundar och kan jämföras med Alzheimers sjukdom (AD) hos människor. CCD är en ofta förbisedd orsak till beteendeförändringar som inte bara påverkar hundens liv och livskvalitet utan även ägarnas i minst lika stor, eller större utsträckning. En tidig diagnos är viktig för att i tid kunna sätta in behandlingar som kan fördröja sjukdomsutvecklingen och bidra till bättre livskvalitet.
Forskarna vill därför undersöka olika samband mellan ögonmarkörer och vissa ämnen i blodet hos hundar med symtom på CCD. Syftet är att hitta en kombination av biomarkörer som ger mer objektiva resultat till en rimlig kostnad och som ska kunna användas för tidig diagnostik, samt uppföljning av behandlingsresultat vid CCD.

Carl Ekstrand, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Tidsförloppet av nitrofuraintoin i hundplasma

Ett av de största hoten mot både människors och djurs hälsa är antibiotikaresistens. Det är därför av viktigt att, när det är möjligt, kunna använda antibiotika med låg resistensutveckling. Nitrofurantoin är en antibiotika med låg resistensutveckling som med framgång används vid urinvägsinfektioner hos människor. Det vetenskapliga underlaget gällande hund är dock bristfälligt och därför används sällan denna typ av antibiotika vid urinvägsinfektioner på hund.
I denna studie vill forskarna fylla en del av de kunskapsluckor som finns genom att bland annat studera koncentrationen av ämnet i plasma. Förhoppningen är att kunna hitta en så effektiv dos som möjligt mot bakterierna, men med få biverkningar.

Johanna Holmberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Värdet av att använda videokapseln ALICAM för att utvärdera hundar med kronisk enteropati

Kroniska magtarmproblem medför stort lidande för hundar och ofta krävs många olika undersökningar för att ställa diagnos. Förutom olika blodprover, avföringsprover och ultraljud kan det bli aktuellt med endoskopi och biopsitagning från mage-tarm. Att få bättre kunskap om de djur som har kroniska mag-tarmproblem och hitta enklare undersökningsmetoder är därför angeläget.
Användandet av en videokapsel är en möjlig metod för att öka kunskapen och även för att, om möjligt, kunna ersätta endoskopi. Videokapseln kan ge en bild av hundens mage och tarm samt ge annan information som till exempel transporttiden genom magtarmkanalens olika delar.
I detta projekt vill forskarna därför utvärdera om videokapslar kan vara ett lämpligt verktyg för undersökning av hundar med kroniska magtarmproblem.

Lina Nowak, Evidensia specialistdjursjukhus, Helsingborg
Karaktärisering av tarmfloran hos hundar med centralnervös sjukdom – ett jämförande pilotprojekt.

Hos människor har sambandet mellan mag-tarmkanalens bakterieflora och hjärnan uppmärksammats på senare tid. Obalans i mag-tarmkanalens bakterieflora har hos människor visats kunna ge upphov till förändrat beteende och i vissa fall även neurologiska sjukdomar.
Forskarna vill därför undersöka om liknande koppling finns hos hund. Hos hund finns erfarenhet att andelen hundar med neurologiska sjukdomar som samtidigt har problem med mag-tarmkanalen är förhållandevis hög.
I denna studie kommer därför avföringsprov att analyseras för att se om bakteriefloran skiljer sig åt mellan friska hundar och hundar med så kallad centralnervös sjukdom, exempelvis epilepsi.

Ninni Rothlin Zachrisson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Kortisolkoncentrationer i hår som en markör för kronisk stress hos katter med diabetes mellitus

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare hos katter. Behandlingen av sjukdomen innebär olika livsstilsförändringar och regelbundna insulinsprutor. Det finns lite kunskap kring hur katternas mående och stressnivå påverkas av behandlingen.
Detta projekt är en del i en multidisciplinär licentiat som undersöker behandlingsresultat, etiska frågeställningar, livskvalitet och kronisk stress hos katter med diabetes mellitus.
Den del av projektet som Svelands stiftelse hjälper till att finansiera ska undersöka mängden kortisol i hårprover för att på det sättet kunna se om katterna lever med kronisk stress. Även katternas ägare kommer att få besvara en enkät med frågor om behandling och livskvalitet hos både katt och ägare.

Åsa Ohlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Renal cysts in the Siberian and Neva Masquerade cats – an evaluation of an inheritable kidney disease

Polycystic kidney disease (PKD) är en kronisk njursjukdom hos katt som ofta leder till lidande och en för tidig död hos drabbade katter. Hos kattrasen perser har man funnit att sjukdomen orsakas av en mutation på en viss gen, PKD1-genen. Att hitta vilken gen som orsakar sjukdomen gör att det via gentest enkelt går att utesluta drabbade individer från avel. På så sätt har problemet med PKD i stort sett försvunnit bland perserkatter.
Även kattraserna sibirisk katt och neva masquerade har konstaterats med cystor på njurarna av samma typ som vid PKD, men orsaken bakom dessa verkar inte gå att koppla till mutationen i PKD1-genen som redan identifierats hos perser.
Målet med detta projekt är därför att försöka hitta den genetiska orsaken bakom PKD som förekommer hos sibirisk katt och neva masquerade.

Lena Olsén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Tandvård i hemmet för hund för bättre munhälsa och andedräkt

Många hundar lider av dålig munhälsa och symptomen är ofta svåra att upptäcka i ett tidigt skede. Men kontinuerlig tandborstning ger god effekt och den behöver dessutom inte vara så komplicerad. Detta visar forskning som Lena Olsén och hennes djurskötarstudenter har bedrivit vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
Läs mer om projektet här!