"Vingliga mopsar" fokus i avhandling

Genom sin forskning har Cecilia Rohdin, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, lyckats karaktärisera en komplex sjukdom som är unik för mopsar. I förlängningen hoppas hon att det ska kunna leda till bättre behandlingsmetoder och insikter om hur sjukdomen, som orsakar mycket lidande, ska kunna förebyggas.

Flera olika sjukdomar kan drabba hundars ryggmärg och de visar tydligt varierande sjukdomsbilder vid problem i ryggmärgen, beroende på vilken sjukdom de har drabbats av. Mopsar däremot, visar en ovanligt likartad sjukdomsbild i samband med flera olika sjukdomar. Utmärkande för drabbade mopsar är vinglighet och långsamt tilltagande förlamningssymptom i bakbenen, ofta med inkontinens och utan uppenbara symptom på smärta. För att beskriva den unika sjukdomsbilden hos dessa vingliga mopsar, används förkortningen PDM (pug dog myelopathy).

Komplex sjukdomsbild

Mopsar med PDM har en komplex sjukdomsbild. Vid obduktion har Cecila Rohdin kunnat konstatera ett samband med flertal förändringar på ryggmärgshinnorna, ryggmärgen och kotpelaren, som till exempel kotkroppsförändringar och diskbråck. Hon har också sett att inflammation i både ryggmärgen och i hjärnan är vanligt förekommande på mopsar med PDM.

Det är uppenbart att vi har saknat och fortsatt saknar kunskap om denna komplexa sjukdom.

Eftersom sjukdomsbilden är så komplex, anser Cecilia Rohdin att det finns anledning att vara försiktig vid bedömning av behandlingsåtgärd av mopsar med PDM.

– Vid till exempel diskbråck på en hund av en annan ras kan det vara bra med kirurgi. Men i de fall mopsar har symptom av PDM är ofta skadorna så omfattande att ett kirurgiskt ingrepp kanske inte ens gör patienten någon nytta. Enligt mina resultat bör vi därför vara försiktiga med kirurgiska ingrepp. De flesta mopsar med PDM börjar visa symptom i sjuårsåldern och när vi väl ser symptomen har sjukdomsutvecklingen pågått under en lång tid, säger hon.

Cecilia Rohdin har arbetat som veterinär sedan 1993. Hon är specialist inom neurologi och brinner för att öka kunskapen kring sjukdomar som drabbar nervsystemet på hundar och katter.

Hur kan mopsars hälsa och livskvalitet förbättras av din forskning?
– Det är uppenbart att vi har saknat och fortsatt saknar kunskap om denna komplexa sjukdom. Nu när PDM är karaktäriserad behöver vi ta reda på hur vi bäst behandlar och helst förebygger sjukdomen som orsakar mycket lidande.

Cecilia Rohdin fortsätter:

– När det gäller forskning, skapar varje upptäckt fler nya frågor än svar. När jag började undersöka dessa vingliga mopsar för drygt tio år sedan visste vi inte vad vi letade efter, det var som att leta efter något i blindo. Nu vet jag väldigt väl vad jag har för frågeställningar och vad jag vill ta reda på framöver.

Vad har bidraget från Svelands Stiftelse betytt för din forskning och avhandling?
– Det har varit helt avgörande skulle jag säga. Forskning kostar pengar och utan bidrag är det inte möjligt. All kommunikation jag har haft med Svelands Stiftelse har också varit smidig och lätt.

Kommande forskning

Framöver vill Cecilia Rohdin undersöka vilken betydelse kotkroppsförändringar har för utvecklandet av PDM, samt om de verkligen alltid är medfödda så som det hittills har antagits. Hon vill också undersöka vilken betydelse inflammation i ryggmärgen och i hjärnan har för uppkomst av PDM.

– Man skulle dessutom behöva undersöka om det faktiskt finns ett samband mellan rörelsestörningar och andningsbesvär som våra resultat i avhandlingen tyder på. Är det mopsens fysiska uppbyggnad som gör den benägen för flera sjukdomstillstånd? Det är något jag behöver utreda vidare, säger Cecilia Rohdin.

Cecilia Rohdins avhandling heter Phenotypic and genotypic characterization of a myelopathy in pugs – A journey from ‘wobbly pugs’ to pug dog myelopathy.